Apropå den där scenen i Wir kinder wom Bahnhof Zoo som jag skrev om igår, här är en annan scen som också satte djupa spår i mitt tonårsjag. Det är ungefär samma scen, skillnaden är att Buffalo Toms Late at Night spelas istället för Bowies Heroes. Det huvudsakliga händelseförloppet är att pojken genom att ta flickans hand deklarerar att hon är den utvalda, och genom att han gör det så förstår flickan att nu, nu händer det saker här, nu kommer livet aldrig mer att bli det samma.
Jag dör fortfarande lite grann när jag ser det här. EPIC ROMANCE! Men man måste kanske ha sett hela serien för att inse hur stort det är att Jordan Catalano kommer fram och tilltalar Angela Chase in public och dessutom tar hennes hand – så att alla kan se. Allting var så mycket enklare när man var fjorton. Det enda jag ville i hela världen var att någon kille skulle hålla mig i handen i korridoren (och kanske springa med mig genom något stängt köpcentrum). Helst nån snygg. Ja, jag var precis så endimensionell. Det var säkert du också.

Jag var helt garanterat så endimensionell, speciellt när det handlade om Jordan Catalano.
I knew it!